På väg igen

Igår var det dags för min man att för första gången på ungefär tjugo år sitta på en cross. Och köra den ;-) Lillebrorsan min har två stycken, och igår antog D utmaningen att köra på banan ute i Åkersberga.

Lycklig man och lycklig bror, tre timmar senare. Och en ännu lyckligare Totte!

Nu sitter vi i bilen igen på väg till Arboga och Farmor och Farfar. Totte är lugn som en filbunke efter rastpausen vid Åkers Styckebruk, och vi tackar våra lyckliga stjärnor för den därna moderna prylen som kallas iPad.

Om vi ändå kunde sysselsätta Katten Morris med något också. Nu får vi istället hålla för näsan varje gång vi ska åka någonstans då han nervositetsbajsar i lådan efter femton minuters bilåkande, och sen skriker surt på oss resten av vägen.

Ha en fin fredag!

Kram,

Lina

En månads kvalitetstid

Semester. Min första på två år.

Semester, med mina kära pojkar; sol, värme, kvällsrosa himmel och iskallt vatten i ett glas som immar. 

Nu, mina vänner, är det semester.

Fast bara för att det är semester behöver man ju inte ta det lugnt. Ju.

Vi har hunnit med en visit hos min fina lillebror och hans familj; fru med hjärnskakning och två illbattingar till ljushövdade söner. De har köpt en hund också, en bedårande liten pojkvovve i svart och vitt.

(sagde bedårande lille knyte hade dock förvånansvärt vassa tänder)

Så har vi också, till Tottes stora och ohejdade förtjusning, varit på ett lekland.

Det här leklandet ligger i Sickla, och bjuder på bollhav, klätterväggar, studsmattor, rutschkanor och en svindlande klättring både uppför och nedför. Vårt lille energiknippe sprang runt och sken som en sol, alldeles fuktig av svett och upphetsning. Mamma och Pappa sprang efter och lekte hejvilt, och när vi väl for hemåt igen var vi alla tre täckta av en hinna svett och törstiga som kameler som villat bort sig i en öken-utan-slut.

Och lyckliga.

Så vacker han är, vår lille pojke.

Köpte en massa Duplo Lego på väg hem, och satt sen tillsammans allihop på Tottes mjuka lekmatta och byggde torn, hus, bilar och hagar med djur. Fast, sanningen att säga, så var det Mamma och Pappa som byggde torn, hus, bilar och hagar med djur. Totte plockade isär allt för att se hur det satt ihop.

Och Mamma blev lite sur för att allt hon byggde 'gick sönder'.

Ibland är han en liten vandal, den där lille.

Kram,

Lina

Ny familjemedlem

Hej mina vänner, oj så länge sedan sist! Jag har många gånger tänkt skriva, men som vanligt i vår familj är det sällan lugnt, och jag med min lilla hamsterhjärna glömmer lätt bort.

Vi mår bra iaf; jag började jobba igen i slutet av april (är toppen) och Totte började på dagis i samma veva. Eller förskola, för att vara politiskt korrekt. Jag föredrar dock namnet 'dagis', det låter mycket mysigare, så hädanefter är det vad jag kommer att säga :-)

Just nu sitter vi i bilen på väg tillbaka hem. Totte och Pappa har en åtta veckor lång semester och har tillbringat två veckor i Arboga, min semester började i fredags så då hoppade jag på tåget ut till dem. Nu hade vi dock hemlängtan, och så är det även dags för det där skojiga som att vattna blommor, betala räkningar etc, ni vet.

Nedan ser ni vår present åt oss själva, lagom till semestern och alla kommande äventyr; en ambulans (Dodge WC54) från 1942 som användes under WWII. Ett mycket fint tillskott till vår familj och våra andra fordon! ❤️

På återseende inom kort!

Puss och kram,

Lina